Min dotter Alexandra, som fyller 14 år i januari, har dansat sedan hon var 3 och utvecklats fantastiskt. Under hösten fick hon ett stipendium för sin dans när Kulturskolan hade sin stipendiekonsert. Känner på mig att det kommer mer.

Se framåt - och bakåt!

Efter några omtumlande år med massor av spännande och roliga upplevelser ser jag nu fram mot 2018 och vad det året ska bära med sig.

Ett par riktiga höjdpunkter 2017 var firandet av min 70-årsdag och den kryssning i Karibien som familjen gjorde under hösten.

Den som väntar på att jag pensionera mig kan få vänta ett slag till. Jag har i alla fall inga omedelbara planer på att lämna arbetslivet. Åtminstone inte så länge jag får vara frisk och pigg och klar i knoppen.

En rolig sak som jag väntar mig av 2018 är att en ny reklamfilm, med mig i huvudrollen, kommer att lanseras. Jag hade faktiskt räknat med att lanseringen skulle ha skett före jul, men av någon anledning som jag inte vet, blev det inte så. 

Filmen spelades in i november i en stad som innebar ett kärt återseende. Nämligen i Sundsvall, där jag hade glädjen att spela teater i farsen "Pengarna eller livet", som producerades av superduktiga Anna Norberg och Robert Dröse. Vi spelade ett antal föreställningar på hotell Södra Berget och drog sedan på turné över hela Sverige.

Lite kul är att det uppdraget, likväl som mitt nuvarande arbete som säljare av Telia Öppen Fiber, fört mig över hela Sverige från Kalix i norr till Trelleborg i Söder. Jag har fått se och uppleva platser som jag tidigare bara hört talas om. Och knappt det.

Kul är också att jag fortfarande dagligdags blir igenkänd som "Teliapappan", trots att det snart gått tio år sedan vi spelade in den allra sista filmen med Telia. Vilket intryck den gjorde! Och vem trodde då att jag så många år senare fortfarande skulle jobba med Telia? Inte jag i alla fall.

 

Jag är troligen ett av Telias mest kända ansikten utåt. Trots att jag aldrig varit anställd av Telia.